De är inte lätt att vara förälder, kände mig som sämsta mamman idag när jag vakna eller har jag ens sovit?!
Skulle kunnat göra vad som helst för att få några nätter med sömn, de har inte stressat mig så värst mycket innan men idag var orken totalt bort efter allt för många nätter med allt för lite sömn...
Att inte haft en bra natt på 3 år sätter sina spår, nu orkar vi inte längre botten är nåd känner både Tommy och jag.
Ringde till mamma och bara grät för vet inte hur vi ska fixa det här när jag börjar jobba i september och ska gå upp kl 4/5.
Byte Bvc och ska ringa den nya för samtal och hjälp imorgon, för kände att dem inte tog oss på allvar med något på den förra Bvc, vi har ju som sagt kämpa med sömnen i snart 3år och Niklas mage i 1år
Allt dem har kommit med är - De är en fas, de vänder!
När då?! Hur länge till ska vi kämpa oss igenom faserna utan resultat?
Vi har vant oss att Flisan skriker 3-ggr per natt och inte sover en hel natt i sin säng.
Niklas har vi oxå vant oss vid att hans mage krånglar och inte har en lugn stund i kroppen där av är han lätt väckt som få...
Idag är första dagen på veckor jag och barnen sover middag tillsammans för ingen av oss orkar vara vakna.
Detta kommer resultera in en katastrof kväll/natt men jag måste ladda om och förmodligen barnen med.
Imorgon hoppas jag får prata med någon som kan komma med hjälp och inte bara de går över när dem är 18år och flyttar hemifrån, nej tack!
Jag orkar inte känna mig trött och arg och ledsen, jag vill orkar göra saker med mina barn ❤️
Kommentera